Då var det dags att sluta drömma om återbruk, att man skulle ta tillvara skifferplattorna på yttertaket, att man skulle återbruka kolmårdsmarmorn och de eleganta trappräckena i rostfritt. I det hållbara Umeå säger vi nej till sånt trams. Varför krångla till det i onödan, skiten skall ju ändå rivas? (IRONI) |
Om det ändå bara skedde i Umeå. Men frågan är om man inte i norra Sverige är mer rivningsbenägna - politikerna vill ju hägan med och uppfattas "moderna" och i tiden. Särskilt då man ska bli kulturstad, vad nu politiker, tjänstemän och stadsens innevånare menar att det innebär???
SvaraRadera